jookmook

På biljetten stod det att det skulle vara insläpp klockan åtta. Tur för mig att jag tänkte köa ett par timmar innan insläpp för att få hyfsade platser. För när jag kom dit vid klockan halv sex höll jag på att få en chock. De höll på att släppa in två och en halvtimme innan insläpp! Men jag klagade inte, jag var ju där i perfekt tid för att komma in och få en bra plats i publiken.

När vi väl var inne tog det som vanligt ungefär en timme innan allting drog igång. En sak ska dock inte glömmas, det första förbandet startade en och en halvtimme innan det egentligen stod att det var insläpp. Svagt, enligt mig. Det hela kan i och för sig försvaras med att folk inte har någon vidare lust med att se tre stycken förband. Men det negativa var att man inte hade en chans att få en bra plats om man ramlade in sådär vid åttasnåret.

Tre förband brukar vara en sömnig tillvaro. Men med relativt korta scenframträdanden och mycket varierande musik flöt faktiskt tiden på riktigt snabbt. Att blanda musiken mellan indiepop, lite glad-rock och tyngre hardcore är väldigt skickligt. Det är ett koncept som fungerar om man nu vill ha tre förband. Men det sätter dock sina spår att vänta tre timmar på det band man i huvudsak betalat pengar för. Vissa hade väntat ännu längre, det var ju walesarnas första visit i Sverige.

Om publiken verkade sömning när förbanden gjorde sitt så blev det rena motsatsen när Funeral for a Friend klev upp på scen. Det hoppades och skreks otroligt när de väl inledde med den stora hiten från det senaste ablumsläppet "Tales dont tell themselves", Into oblivion. De fortsatte sedan inledningen på konserten starkt med många säkra kort från plattorna Hours och "Casually dressed and deep in cover".

Men i mitten någonstans tappades fokusen totalt. De valde att försöka sälja deras senaste albumsläpp istället för att fortsätta med de säkra korten. Det är ju trots alls deras första Sverigebesök, då borde de vara villiga att dela med sig av alla deras godbitar. Funeral for a Friend har ju hunnit med att släppa fyra stycken plattor, och då majoriteten av låtarna i princip kommer från det senaste albumsläppet blir man som publik förbannad. Vad hände till exempel med History, Bullet Theory och Art of American Football? Dessutom ska det tilläggas att det senaste albumet inte håller samma klass som de andra.

Den där lilla extra glöden som är så viktig saknas den med. Man kan skymta gnistan i Matts ögon mot slutet, men det kanske är för att han snart får åka hem? För efter fjuttiga femtio minuters spelning så blir det inte ens några extranummer. Svagt, Funeral for a Friend.


Bilderna i recensionerna tas alltid av mig, och inte utav någon proffsfotograf