jookmook

Det skulle bli mycket intressant att få se dessa två band som gjort en kometkarriär världen över stå på en liten scen utanför Stockholm. Någon danstillställning satte tydligen stopp för ett uppträdande på Fryshusets större scen, Arenan. Det var dock en häftig kontrast mellan de unga, ofta hårt målade, tonåringarna och de gråhåriga äldre som klätt upp sig för dans.

Tung rock avnjuter jag när Black Stone Cherry går på scen. Det är hårt mest hela tiden med deras riviga solon och deras ytterst energiska trummis. Trots att de hittills endast har släppt en platta och fortfarande är mycket orutinerade tror man att de har varit i hårdrockbranschen i minst tio år och åtminstone släppt tre studioalbum. Så bra är dem helt enkelt.

Innan Black Stone Cherry drar vidare till Bandit-festen, där de ska lira akustiskt och förmodligen äga skiten ur alla de andra banden som är bokade, leker de med sina gitarrer i fem minuter. Publiken är överväldiga och det är ingen som lämnas oberörd av denna grymma föreställning. Vi får hoppas på ett kärt återseende om tio år med tre nya album i bagaget. Enda skillnaden om tio år är nog att scenen förmodligen är större för dessa unga talanger och att de slipper agera förband.

Hinder får det extremt svårt att komma upp i samma standard som Black Stone Cherry. De försöker, men utan att briljera under någon tidpunkt alls egentligen. Solona som kändes tuffa på radio är nu som bortblåsta jämfört med de solona som man hörde en halvtimme tidigare. Trummisen saknar allt vad energi heter. Vokalisten försöker att lyfta konserten på egen hand, men det är inte "one man show" utan lagarbete som krävs i ett band.

Dessa nackdelar låter dock publiken passera och de sjunger glatt med till Hinders alla låtar. Och visst, Hinders låtar är väldigt trallvänliga och enkla rakt igenom. Det kan mycket väl vara en av de starkt bidragande orsakerna till bandets framgång. För man kan absolut inte förneka att bandet är grymma på att få fram hitlåtar. Fyra hitlåtar på en debutplatta får i alla fall mig att höja högt på ögonbrynen.

Ett särskilt moget intryck gör Hinder inte. BHs som hänger lite överallt är enbart groteskt och när man tar en närmare titt på bandets sångtexter inser man att de mestadels handlar om en sak; Sex. Hinder måste nog därför växa upp och få lite mer hår på skäggstubben innan de besöker Sverige nästa gång. För vi vill ha fokus på rockmusiken, inte på något uttjatat poptrams.
 
Tyvärr finns det inga bilder till förfogande. Det rådde nämligen kameraförbud.