De förbannade fyrorna

Även Stefan Holm lyckades med bedriften att hamna precis utanför medaljerna. Det känns som att de svenska deltagarna gjort det lite för mycket detta OS. Jag är inte känd som übernationalisten, då jag ofta känner mig mer bekant och nära öststatsländerna, men det svider i mitt svenska blod när jag ser tårarna rinna efter att mina landsmän gjort bort sig och inte räckt hela vägen fram. Brottarna, seglarna, skyttarna, ryttarna, Holm... Listan kan göras lång, men jag föredrar att lämna den ofullständig.

Om det gick dåligt för Holm gick det desto bättre för öststataren Silnov som var snubblande nära monsterhöjden 2.42 två gånger om. Jag har aldrig sett något värre på höjdhopparbanan i mitt tämligen långa sportliv. Lika imponerande var det att se Bolt jogga hem semifinalen i 200 meter, samma visa stod Jeremy Wariner för på dubbla distansen lite senare, men kanske mest övertygande var ändå Dayron Robles promenadseger på 110 meter häck. Det var en fantastisk idrottsdag i Peking - igen. Vi bjuds på idrott i världsklass varje dag.

Lite svensk skadeglädje kom också fram när Lolo Jones föll på den näst sista häcken i damfinalen på 100 meter häck. Hon måste ha känt exakt samma besvikelse som Kallur gjorde vid sitt fall. I fallet föll också guldmedaljen av hennes bröst  - och två ytterst oväntade namn tog silver och brons. Kontrasten var uppenbar - tårarna efter ett misslyckande och glädjen efter en seger.

Detta OS har dessvärre varit ett misslyckande för Sverige hittills. Dagens små ljuspunkter stod dock Klüft och Wissman för, som båda, lite oväntat, tog sig till final. Nu är det väl upplagt för att de ska hamna på fjärde plast dem med...?

Bästa schemat

Nästa glädjande besked gällande skolan är att mitt schema ser oerhört slappt och lätthanterligt ut. Jag slutar runt två varje dag och har en del sovmornar. Om jag nu skulle få ett extrajobb kommer det bevisligen inte vara något problem att ämna en del kvällar till det.

Jag har visserligen sett fram emot comebacken till skolan, men nu ser det ännu mer trivsamt ut. Det gäller att ta till vara på sitt sista år, annars kommer jag att ångra mig djupt. Jookmook mot rubb!

Ny klassklättrare

Jag höll på att få glädjefnatt när jag fick höra att vi fått en ny elev i klassen. Det är alltid lika trevligt att stöta på nytt folk och förhoppningsvis har vi en individ som kommer att förhöja stämningen i klassen. Inte för att det är något fel på stämningen som råder just nu, men som sagt, alltid kul att lära känna nya personer.

OS

Jag har blivit en riktig tv-nörd nu när högtiden OS blommar i allra högsta gras. Det är för jäkla svårt att slita sig när det är så pass bra sport som visas. Tyvärr så har Sverige inte tagit hem något guld än, men tre silver är ju inte underkänt det heller.

Jag är dock inte ute efter Sverigeframgångar, jag vill bara se förstklassig sport, som när Bolt exemplariskt stod för ett av modern tids främsta OS-ögonblick. Jag ska dock inte dölja min nerviga iakttagelse av dubbel-semin i tennisen. Jag kastades mellan hopp och förtvivlan i fem timmar och var mentalt helt slut redan efter tre. Jag har aldrig varit så inne i någon sport som sänds på teve förut och jag skrek mig hes både en och två gånger. Tyvärr gick ju finalen desto sämre...

Krogpremiär

Krogpremiären avverkades förvisso redan i fredgas, men av förståliga trötthetsskäl (speciellt när det gäller mig) så kommer det ingen liten notis förrän nu. För visst skriver jag endast en liten notis, ingen utförligare kommentar behövs. Kontentan är att det var jäkligt kul och det lär bli fler stopp i höst. Det finns uppenbarligen vissa fördelar med att vara 18.

Dream Theater

De som tvivlar på att dessa gubbar inte kan göra musik kan ju ta sig en titt på den här videon...

http://www.youtube.com/watch?v=vEu0Yj9-sM4

Låtglädje nummer 1

Det hör inte till vanligheterna, men jag  känner ett starkt behov av att börja lägga ut lite låttexter. Det kommer så mkt folk som påstår att det lyssnar på så grymma texter. Jag, musiknörden nummer ett, måste ju bevisa att jag lyssnar på en hel del bra jag med.

Urval ur den grymma låten Open your eyes med Staind. Jag hävdar fortfarande att vokalisten Aaron har rockvärldens bästa sångröst. Andra versen är överlägset bäst.

As I walk along these streets
I see a man that walks alone
Distant echo of peoples feet
He has no place to call his own
A shot rings out from a roof over head
A crackhead asks for change nearby
An old man lies in an alleyway dead
A little girl lost just stands there and cries

What would you do, if it was you?
Would you take everything for granted like you do?

A boy just 13 on the corner for sale
Swallows his pride for another hit
Overpopulation there's no room in jail
And most of you don't give a shit
That your daughters are porno stars and
Your sons sell death to kids
You're so lost in your little worlds
Your little worlds you'll never fix


Ännu bättre

Det som redan är tokigt bra han blivit ännu bättre. Konserthösten har fått några nya starka tillskott som man bara måste se. Eller vad sägs om Hellacopters sista spelning, härliga Mogwai, de gamla jänkarna 3 Doors Down och svenska tyngdpaketet Soilwork? Och säkert mer band att vänta. Det känns som att min höst kommer att bli hektisk, men mer viktigt; asrolig!

Överraskad

Killarna i Plain White T's var alldeles underbara och jättetrevliga. Jobbmöjligheterna på ICA Bromma såg förvånande nog väldigt bra ut. Och dessutom ringde SEB och bad om ursäkt för att de dragit felaktiga pengar från mitt konto. Dagen har börjat glatt och varit en enda stor överraskning. Helt plötsligt ser jag fram emot kvällens spelning. Jag åker om en kvart.


Extrajobb

Jag ska också försöka söka extrajobb idag. ICA är förstahandsvalet, men jag håller självfallet alla dörrar öppna. Förhoppningsvis ska jag dock ha goda möjligheter att få jobbet på ICA. Bara de söker folk vill säga. Hoppas jag har turen med mig. Håll tummarna.

Huvudvärk

Nej, jag har inte migrän. Och nej, jag har ingen vanlig huvudvärk. Gud har befirat mig från att ha kroniskt återkommande huvudvärk, jag drabbas turligt nog ytterst sällan av irriterande smärta i det som rör sig kring hjärnan. Idag har jag ont i huvudet efter knäingen i huvudet på matchen. Det kan röra sig om en mild hjärnskakning, men jag hoppas att det är mildare än så. Det är inte kul att ha ont i huvudet.

Seriepremiären

Jag antar att det finns en del som är spända över att få veta hur det gick i säsongspremiären för mitt lag. Självklart började vi med vinst. Men helt idiotsäker var den inte. I första halvlek hade vi snarare om tur att vi inte släppte in något baklängesmål. Först fumlade jag med en boll efter en löst slagen frispark som motspelarna höll på att enkelt slå in i öppet mål, men jag lyckades dyka över bollen och få ett knä uppkört i skallen. Efter det följde två straffsituationer. Åtminstone någon av dem borde ha varit straff. Vi klarade oss undan med ett nödrop med ställningen 0-0 efter första halvlek.

Andra halvlek. Alla misstag från första halvleken var som bortblåsta. Allting stämde, vi spelade bättre fotboll än på väldigt länge. Det såg verkligen ut som att alla hade tränat fotboll och kondition hela sommaren. Alla sprang kopiöst. Ärligt talat så hade ingen rört sig ett skit. Trots det spelade vi grym fotboll och visade upp en fantastiskt fighting spirit. Slutsiffrorna skrevs till 3-0, på en mycket svårspelad plan med konstiga stutsar och stormvindar.

Nu ser hösten lovande ut. Vi får sikta in oss på en tredjeplats i serien efter att ha slarvat bort chansen till förstaplatsen i slutet av våren, även om vi bara ligger sex poäng efter ledaren. Det känns dock långsökt att vi ska kunna ta igen det gapet, då måste vi ha maximal tur.

08-08-08

Förvisso ett fantastiskt datum i sig, även om jag personligen gillar (eller gillade) 03-03-03 och 07-07-07 bättre. Men det är något magiskt med datumet 08-08-08 för oss stockholmare, i alla fall om man ska tro festfixarna. Det bjöds på stor underhållning på många håll och kanter och det kändes som åtminstone hälften av de två miljoner personer som bor i Stockholm och dess förorter  var inne i ciy för att partaja.

Det visade sig dock att manifestationen på Stureplan var väldigt upphaussat. När man inte ens kunde ta sig fram gåendes, hur skulle man då möjligtvis kunna dansa? Självfallet fylldes alla klubbar i närheten fulla av andra besvikna människor, vilket bekräftade att årets (eller 2000-talets) så kallade största partaj blev årets (eller kanske 2000-talets) största fiasko.

Nej, det skulle vara bra mycket roligare att se Partik Isaksson och andra Svenne-artister på någon scen i ett annat hörn av Stockholm istället. Jag börjar redan ladda för 09-09-09. Det är visserligen inte häftigare än 03-03-03 eller 07-07-07, men bra mycket coolare än 08-08-08.

Säsongsstart

Idag är det säsongsstart för fotbollen igen. Första träningen avverkades visserligen redan i tisdags med den fantastiska uppslutningen sex personer, men idag är det allvar igen (det är ju ändå bara på matcherna som killarna kommer). Vi möter Bollstanäs i en viktig och förhoppningsvis tät match. Det är viktigt att vi bevisar för oss själva att vi har en bra höst framför oss. När vi är som bäst kan vi slå vilka som helst i serien, men vi kan också prestera riktiga skitmatcher. Vi är lite av ett humörlag, jag hoppas att idag är en bra dag.

Samtidigt har jag tagit mig en allvarlig funderare om jag verkligen ska fortsätta med bandyn. Jag tror jag hoppar av tåget redan idag, dvs redan innan säsongen dragit igång. Jag måste bara ta ett snack med farsan först.

Regn och rusk

Jag vet att jag varit herrans inaktiv på bloggen under närmare ett århundrande nu. Jag ska dock se till att bättra mig. Men hur lycklig blir man när det bara regnar hela dagarna? Jag vill inte skriva om mina tråkiga dagar i regnet, även om jag  lyckligtvis hunnit se en serie filmer.

"21 grams" och "Gone Baby Gone" är verkligen något extra. Ni var sådär lite dumma om ni missade just "21 grams" på favoritkanalen SVT igår.  Filmen var inte alls som jag tänkt mig, men väldigt omkastande. Se också till att hyra "Gone Baby Gone" när ni ändå är i farten, som är desto mer tankeskapande.

OS

I takt med att man började glutta lite på OS idag i och med två roliga fotbollsmatcher mellan Brasilien-Nya Zeeland och Argentina-Australien så tog Sverige sin första OS-medalj. Det måste ha varit Jookmook-effekten som slog in.

Förhoppningsvis var denna medalj den första av många. För vem tusan hade väntat sig ett svenskt silver i cykling? Inte jag i alla fall.

Busstrejken är över

Strejken upphävdes ju egentligen redan igår men då jag inte hann skriva något på bloggen skriver jag en notis nu istället.

Visst är det något romantiskt med att se bussarna rulla igen? Jag fick i alla fall den känslan igår. Punkt.


On off

On off måste väl vara den mest lättlurade butiken? Jag tror jag fick min första mp3 därifrån år 2005. Sedan dess har jag pendlat mellan olika mp3s eftersom flera stycken gått sönder. Jag har praktiskt taget levt på den butiken tills nu och lär göra det ett tag till.

Jag blev ju som bekant iputtad i sjön. Fick visserligen ingen ny mp3 tillbaka eftersom "jag hade sönder den själv", vilket jag ju inte hade. Så jag köpte en ny och då undrade han som jobbade på butiken om jag skulle ha försäkring eller inte. Jag ville inte först då det kostade 450 kronor extra, men han lyckades övertala mig till slut. När jag gick ifrån butiken så kom jag på att det var det smartaste jag kunde ha gjort. Eftersom de var dumma nog att inte ta in min gamla mp3 kan jag återkomma om tre månader (eller nåt sånt) och hävda att min mp3 (den gamla vill säga) gått sönder och få en sprillans ny. Och vips så har man två nya mp3 för samma pris. Det kallar jag utnyttja systemet, men vadå, jag fick ju min trasiga mp3 för tre månader sen. 1500 spänn i sjön. Det här är jag värd.

Boss reminder nr.2

Han var även modig att gå ut med något som han kallade "världens mest underskattade band". Han pratade om av Warrior Souls. Kollade även upp det vraket och det var heller inget att hänga i julgranen. Black Stone Cherry, det är andra bullar det. Hoppas andra albumet kommer snart. Jag har hört folk bejublade ord som dessa om detta band "Jag har inte upptäckt något nytt band sedan 1979 förrän detta band. Jäklar vad bra dem är". Japp, lyssna själva.

Låtförslag; Shooting Star; http://www.youtube.com/watch?v=W447A_qNCgc&feature=related

Intervjuförfattandet

Jag är inne på kapitel sju. Det vill säga den sjunde intervjun på kort tid. Jag är alldeles strax klar. Sedan är det bara att hoppa på kapitel och intervju åtta så snabbt jag bara kan. Jag försöker övertyga mig själv att det snart är över. Men jag har svårt att finna inspiration. Speciellt när mp3n är död. Usch och fy vad tråkigt det är att skriva intervjuer hela dagarna. Det räcker med en i veckan.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0