Påkallad ilska
Är det för mycket begärt att man ska få ta det lugnt en dag i veckan och bara f¨å sitta och slappa framför TVn?
Jag har haft en intensiv period den senaste tiden, vilket även ni bloggläsare kunnat urskilja då jag inte skrivit några nya blogginlägg. Däför kändes det extra skönt när jag skulle sätta mig framför burken och njuta av det enda bra TV-programmet för kvällen; På Spåret. Drömmen gick dock snabbt i kras när jag fick se de tävlande. Idag skulle Siw Malmqvist vara med.
Jag minns förra gången jag såg henne i samma program. Jag har aldrig skämts så mycket över en så pass stor artist. Hon skämde ut sig själv, hon skämde ut Sverige; svarade fel på gott som alla frågor och uppträdde som att hon gick på anti-depressiva. Jag förstår inte hur SVT tänkte de skrev in henne i programmet.
Inte heller det andra laget som deltog verkade vara mycket mer rogivande. De ena hälften var en fotbollstokig huligan som IQ-befriat nog påstod att ÖIS stod för den sanna fotbollen. Den andra utsåg sitt specialintresse till floror. Tåg och samhällskunskap kom nog långt ner på deras listor.
Hamnade högt på en lista gjorde i alla fall På Spåret. Ja, de kanske till och med toppar kvällens lista över "saker att hata"? Tack för en trevlig kväll, Oldsberg. Men ta inte illa upp, snälla, jag kommer att sitta som klistrad nästa vecka igen - med förhoppning om lite kvalitet i startfältet. Eller är det kanske också för mycket begärt?
