En (o)vanlig dag i Frankrike del 1
En helt vanlig dag i Frankrike började med att jag väcktes av den förbannade James Bond låten. Den lät högre än du kan inbilla dig och fortsatte ringa i mitt huvud när den väl stängdes av efter en minuts evigt ringande. Inte världens skönaste sätt att vakna på, men man vaknade iaf.
Sedan följde en av de tamaste måltider du kan tänka dig. Små brödbitar täckt av något äckligt smör som mest smakade socker. Det fanns givetvis alternativ, du fick äta kakor eller chocklad till frukost om du så ville. Men det kändes inte helt rätt då jag skulle överleva på denna bastanta måltid ändra fram tills klockan slog 12.
Skolan började med världens högsta ringsignal. Jag blev seriöst döv av denna signal. Det var lite lågstadiekänsla över den ringsignalen. Men varför skulle det vara en chock då det gick barn från fyra år på den skolan jag gick? Att gå med barn som är fyra år är inte så roligt som det låter. Jag hade glömt bort hur högljudda och hur mycket småbarn springer. Antingen så stod de och gallskrek så att man fick ett psykist sammanbrott eller så sprang de in i en när det skulle rusa till nästa lektion (det var bara fem minuter mellan lektionerna).
Lektionerna då? Det tar vi en annan gång. Jag ska iväg till Solvalla idag igen för att se Travkriteriet och Svenskt Trav Oaks. Det är förövrigt de största treåringsloppen i Sverige. Jag ber om ursäkt för att det går så segt för mig att uppdatera min blogg ;).
Sedan följde en av de tamaste måltider du kan tänka dig. Små brödbitar täckt av något äckligt smör som mest smakade socker. Det fanns givetvis alternativ, du fick äta kakor eller chocklad till frukost om du så ville. Men det kändes inte helt rätt då jag skulle överleva på denna bastanta måltid ändra fram tills klockan slog 12.
Skolan började med världens högsta ringsignal. Jag blev seriöst döv av denna signal. Det var lite lågstadiekänsla över den ringsignalen. Men varför skulle det vara en chock då det gick barn från fyra år på den skolan jag gick? Att gå med barn som är fyra år är inte så roligt som det låter. Jag hade glömt bort hur högljudda och hur mycket småbarn springer. Antingen så stod de och gallskrek så att man fick ett psykist sammanbrott eller så sprang de in i en när det skulle rusa till nästa lektion (det var bara fem minuter mellan lektionerna).
Lektionerna då? Det tar vi en annan gång. Jag ska iväg till Solvalla idag igen för att se Travkriteriet och Svenskt Trav Oaks. Det är förövrigt de största treåringsloppen i Sverige. Jag ber om ursäkt för att det går så segt för mig att uppdatera min blogg ;).
Kommentarer
Postat av: fanny
hm känns som du tyckte att det var en ganska kass början? men jag håller med om barnen. lät vi också sådär mycket??:O
Trackback